Torbjörn var verksam i klubben under 2010-talet och deltog glatt i allvenskan, klubbmästerskapen och andra tävlingar. Han uppvaktades på klubben när han fyllde 80 år och donerade även en litografi till klubben. Vi kommer att minnas Torbjörns värme och intellekt.

Under lördagen hade föreningen sitt 119:nde årsmöte. LASS grundades redan 1901. Verksamheten genomlystes av deltagarna och styrelse samt revisor svarade på frågor. Sammanfattningsvis kan sägas att föreningen är vid god vigör. Verksamhetsberättelsen kunde förtälja att klubbens medlemmar tävlat flitigt under året. Juniorverksamheten är stark och schackfyran glädjer skolor, elever och instruktörer. Tack vare juniorverksamheten är även kassan solid. Avslutningsvis diskuterades framtiden för föreningen ganska vitt och brett, det finns vissa potential för framtida styrelsen att se över. Gällande personvalen, så får undertecknad förtroendet att fortsätta vara ordförande, jag tackar för det. Övriga personer fick även de fortsatt förtroende. En skillnad är att Max Wahlund numera är ordinarie i styrelsen och Hugo Roginski är suppleant till styrelsen. Lite yngre personer är bra. Medlemsavgifter är oförändrade kommande år, med ett tillägg: de medlemamr som är huvudmedlemmar i annan klubb får nu rabatterad avgift om 500 kr, istället för annars 750 kr. Protokoll och verksamhetsberättelse finns under Medlemmar/Protokoll i menyn. Användarnamn och lösenord är samma som för att hämta ut parti-arkivet. Saknar detta, hör av dig till någon i styrelsen så får du det om du är medlem i LASS. Med gott hopp om framtiden Styrelsen, genom Peter Halvarsson

Lördagen den 15 februari klockan 13:00 kallas medlemmarna till årsmöte. Kom och ta del och påverka vår förening! Hela kallelsen finns här.

Max var den som började resan till Uppsala redan på lördagsförmiddagen med att få en ren naturupplevelse på ett SJ tåg. Vi andra petade in oss i bilar för att se E4an närmare 30 mil. På vägen avverkades politik, Klasheds treveckorsförkylning, onda knän, maratonplaner och en och annan teorivariant i någon schacköppning. Väl framme hinkades lite kaffé, många varma hälsningar (flera av Uppsalas spelare har en historik i LASS) och tom ett gruppfoto som Henryk tog. När vi satte oss så kunde vi konstatera att motståndarlaget såg ut ungefär som Max tippat inför matchen. Borden var dock minimala, inte en millimeter plats framför och bakom brädet varvid Henryk vid rondstart förundrat undrade var han skulle ha armbågarna när han tänkte… Spelet och kaffedrickandet vidtog och det såg ganska snabbt bra ut. Ingvar tog en ganska snabb remi mot Thomas Franzén och Börje vann mot sin motståndare i skandinaviskt genom en fin kombination som jag hade nöjet att följa som satt bredvid. Klashed masserade skickligt som vit mot Juan Pablo Fernandez som jag själv mötte i en klass I grupp i SM för två år sedan. Det uppstod dock snart en klart rörig ställning där Juan Pablo offrade dam för två pjäser. Han hade viss komp, men det kan väl aldrig vara tillräckligt(?). Jörgen Fransson mötte Kurt Ekelund med vit och kunde genom pjäsbyten utnyttja sista radens svaghet med förkrossande resultat. Mats och Daniels partier såg båda lovande ut, kontroll med mersmak. Brukar ge utdelning. Själv försökte jag skapa tryck som svart genom att ta terräng när motståndare spelare sicilianskt med g3. Efter lite klurigt spel från min motståndare genom att springa med h-bonden (ett alpha-zero trick som diskuterades på vägen hem) så valde jag att låsa spelet, dock medgav det att jag låste in mina pjäser en smula. Partiet fortsatte med pjäsrundflyttning i ett bra tag. I halvtidsnöden som uppstog mot 40 drag så spelade min motståndare sämre och det var jag som kunde ta en hel del terräng på damflygeln. Det var dock fortfarande helt låst och han bjöd. Givet matchställningen var det inte att fundera på. 3½-1½ till oss. Det borde ge sig. Dags att undersöka läget i övriga matcher: Den som tittar noga kan se att Mats numera har klara problem, Klashed står fortfarande bra och Daniel har satt sin motståndare i ett präktigt lås. Jag följde själv Mats parti mest. Skulle Mats kunna halka ur detta grepp? Partiet fortsatte och motståndarens klocka tickade raskt neråt i försöken att få hem partiet. Mats spelade på ganska snabbt. Det svarta tornet kom runt på b-linjen efter visst laverande men Mats offrade hästen på b6 för att själv spela fram d7 varvid svart fick offra tillbaka hästen. Sen var det torn och bonde mot Mats torn. Men vits kung stod framför bonden, så vid rätt spel är det det remi, vilket det också blev. Klashed låste till slut fast sin motståndare med sin dam och matchen var vunnen. Nu återstod Daniels parti som tyvärr halkat honom (vit) ur händerna, trots hans matthot. Henryk hade precis som jag dessutom listat ut att man på stauntonbräden får plats med armbågarna i hörnet på brädet så man kan lägga huvudet i händerna och tääääänka. Vi vann med 5-3 och det är alltid en muntrare färd hemåt då.

Lucia betyder för en del vita linnen, falsettsång och bedårande barn och ungdomar. För en del betyder det ett kallt Malmö och schackspel i rådhushallen. I år var vi förvånansvärt få, fyra deltagare: Peter Halvarsson(undertecknad), Mårten Garner, Björn Werstén och Mate Nagy. Malmö Open har senaste åren förändrats, från att tidigare ha ett mördarprogram på lördagen med tre entimmas partier följt av ett långparti till att totalt ha fem snabbschacksronder och tre långpartier. Det gör lördagen till rena rama hälsostunden jämfört med tidigare, men en del knorrar också över att det är så få långpartier. Det märktes i årets deltagarantal, 141 i öppna och 56 i lilla ger knappa 200 deltagare totalt. Jag pratade med turneringsledaren Johan Berntsén om situationen och vi kan nog förvänta oss förändringar till nästa år. Första ronden bjöd på stormästarmöten för två LASSare, själv fick jag möta Johnny Hector och Mårten fick Stellan Brynell. Mårten blev bryskt avföst från brädet, själv försvagade jag mig långsamt och Hector visade mig hur man spelar bra pjässpel (välj rond 1 nedan). I rond två fick Björn Wersten visa form genom att slå en 1900-spelare och kvällen avslutades med småsnack i en hotellobby. Mitt hotellrum var för övrigt stort, men spartanskt. Påminde väldigt mycket om ett slitet Malta-hotell fast utan värmen. Det var riktigt kallt på rummet. Utsikten var över en liten innergård, men den (fina) utsikten blockerades även av ventilationsrör. Jag drog ner rullgardinen, det var mindre deprimerande så. Mårten hade bättre utsikt från sitt rum: Lördagens ronder rullade på, jag spelade ganska bra men Daniel Jogstad (2236 i lång-ELO) gled ur händerna på mig. Två ronder efter fick jag dock chansen att vinna i ett kungsangrepp som svart mot Erik Tegler (2125 lång-ELO). Min utdelning i snabb-ELO mot dessa två blev dock negativ då de båda hade 200-300 poäng längre snabb-ELO än lång-ELO. Jag följde sedan upp med att slå Jacob Jönsson 2062 efter följande misstag: Snabbschacket gick trögt för Mårten men han vann lördagens sista långparti och inför söndagen var han tillbaka där han borde vara i schweizerhissen. Björn spelade bra i snabbschacket och kammade hem 20 elo-poäng där och följde upp med en remi mot en 1950-spelare. Han fortsätter stabilt sin klättring i listorna. Kvällen avslutades med dryck och småsnack, men det blev en tidig kväll. Två långpartier väntade. Själv fick jag ladda lite för att möta Schack 08’as Niclas Ottenklev (2196). Han gillade att spela 1. e4 c5 2. b3 kunde jag se när jag tittade på hans nätpartier. Jag vände lite på dragordningen och fick en hyperaccelererad drake som jag brukar trivas bra i. Han tryckte dock på bra och jag fick börja leta lite ruffligare sätt att komma ur hans grepp. Här tänkte jag ett bra tag, men jag kunde inte få d5 att fungera riktigt. fxe5 fxe5 och Lg4 kändes lite obehagligt. Jag klurade lite och tyckte väl att Sd7 borde ge mig motspel för bonden. Datorn är inte lika positiv, men Niclas spelade Lxg4 varpå inte heller jag spelar det datorn vill. Jag borde slagit på f4 och sen spela Sc5, jag spelade Sc5 direkt. Då bör vit slå springaren med Lxc4, men vi är ju simpla människor så Niclas drog Dc4. Enligt datorn så väljer jag inte bästa draget nu heller, utan ett 2.5 bönder sämre med Tb8. Sen följer f5 Sxe4 Sxe4 d5 Db3. +3 för vit enligt maskinen. Men… Så var det det där med att vi är människor. Jag spelar d4 och nu är det +6 för vit. Det här ska väl vara slut? Nej, nej. Niclas gör (helt mänskligt naturliga) Lg5, det var det jag trodde han skulle göra också. Maskinen tycker nu att det är helt jämnt. Ett antal avbyten senare så uppkommer följande ställning: Det är så långt jag kan återge partiet korrekt, mitt stora problem nu är att jag bara spelar på 10 sekunders inkrementet och Niclas har 20 minuter kvar. I ett läge lämnar jag tornet ogarderat på d-linjen och vit kan slå Txe3. Utan den missen har jag koll på ställningen, men men… Man måste ha tid också. Svängigt parti som kunnat sluta bättre för min del. Både Mårten och Björn förlorade också på lördagsmorgonen och det blev dags för lunch. Vi fick lite till olika håll och det blåste upp till full storm och regn i Malmö. Blomkrukor och juldekorationer flög åt alla håll på gatorna och människor sprang i panik inomhus. Det var skönt då att redan sitta inne på en italiensk krog och ta en öl till maten. Till sällskap fick jag Lennart Friberg, Skara som precis slagit Mårten. När vi väl var klara hade det lugnat ner sig temporärt och vi spatserade tillbaka till spellokalen. Där fick jag SMS om att mitt tåg var inställt pga vädret. Inga tåg kom från Köpenhamn då bron var avstängd. Snabbt fram med mobilen och boka om. Valde 20.30 tåget, såg verkligen inte fram emot att komma hem 23.30. Suck! Sista ronden mötte jag en Skänninge-spelare och inför att ronden ska börja nämner jag att ett tåg var inställt. Han börjar då försöka boka om med mobilen och ber om tillstånd att få göra det även om ronden börjar. Inga problem svarade jag, drog e4 och tryckte över klockan. Han skrev koder och tryckte runt på telefonen. Han gick från brädet och pratade med domaren som godkände hans plirande med mobilen. Efter ett tag kom han tillbaka, meddelade att han inte lyckats boka om biljetten, men verkligen ville säkra biljett hem. Han ville gå till stationen och sträckte fram näven och sa att han lämnade w.o. Jag stod bara och gapade. Vid sekretariatet var det lite oklart om det verkligen skulle räknas som w.o. Han var ju ändå på plats. Tapio Tikkanen kontaktades som gav klara besked: W.O. Man måste göra ett drag för att det ska räknas som ett spelat parti. Jag bokade om min biljett igen och kom nu med 16.04 tåget istället och följer resultaten som ramlar in… Mårten hade även han en lite konstig sista rond.

Några av oss var nybörjare, några hade åkt ett par gånger. En var åldrande veteran. I antalet Malta Open resor. Ingvar är veteranen. Han har spelat alla år Malta Open existerat, nio gånger. Med flera starka resultat dessutom. Själv tillhör jag mittengänget tillsammans med Fredrik, tredje gången. Peter Åström gjorde sin första resa. Börje har varit här förr har jag för mig. Jag hade med mig Sussi som tog chansen att få lite värme. Det blev lite far och son övning också, Fredrik hade pappa Bengt (Växjö SS) med sig och Börje hade Alexander (Stockholms SS med ex-LASSare) med sig. Som vanligt var det bil till Skavsta, lite mat och sen lite flaxande i en konservburk. Väl framme tog vi taxi till Buggibia. Taxiresan brukar vara spännande, vänstertrafik och bilförare som kör som biltjuvar. Årets chaufför slog alla rekord. Det var mer racingförare. Andra bilar blev undanträngda i rondeller och det gick rekordfolk. Med andan i halsen var vi först framme av alla svenska schackspelare vid Topaz hotell. Ingvar, Börje och Alex valde hotell Dolmen detta år. Lite högre klass men en kvarts promenad till spellokalen. De rutinerade hade betalt de extra 40 kr per natt för pool-utsikt på Topaz, dvs Åström hamnade i grannhuset som har innergård med metallgaller med lätt fångkänsla. Jag och Sussi fick jackpott med stort dubbelrum och dubbelbalkong. Dagen efter inleddes med frukost utomhus i gassande sol och 17-18 grader. Det är halva resan. Jag och Sussi tog sen en långpromenad med Åström som lite guidning. Ronderna börjar inte förrän 17.30, så det blev lite mat också. Sen började allvaret. Jag och Åström hamnde precis på undre halvan av fältet, vilket betyder toppmöten i rond ett. Jag fick en brittisk IM på bord 4 och Åström en äldre ungersk GM på bord 8. Vi båda gjorde starka insatser, själv stod jag aldrig dåligt i partiet, förrän… Ja, det obligatoriska misstaget i drag 45, där jag trodde han var tvungen att retirera med damen för att stoppa mig från att matta. Det sket han högaktligen i, för det var ju inte ett matthot. Ridå. Hade jag bara flyttat runt pjäserna utan ambitioner hade det varit remi. Åström, god försvarare som han är, stod ganska stabilt större delen av partiet, det svängde lite ibland, men det var helt jämnt mot slutet. Tills han också visade sin svaghet och fick kapitulera. I övrigt lite blandade resultat i första ronden. Efteråt blev det öl och de vanliga kvällsdiskussionerna. Vi noterade bl.a att den högra toaletten fortfarande saknade lås och knappt gick att spola. “Så har det varit alla år” fällde Ingvar in. Måndag morgon och dags för frukost. Men denna gång med lite gnissel. En servitris hade fått för sig att man inte fick sitta ute. Jag hade redan börjat duka upp ute, Åström blev dock portad. “Inte äta ute” blev det bryska svaret och Peter fann inget val än att gå in och äta och berätta för mig och missödet. Jag kom sedan med tallrikar i full fart, hade definitivt inte för avsikt att sitta inomhus. En kvinna med stort leende, sa att jag inte fick äta ute. “Men jag har alltid ätit frukost ute här tidigare år” blixtrade jag tillbaka med ett ännu större leende. “Vi har så lite sol i Sverige”. Artighet fungerade, vi fick sitta ute. Alla andra som försökte sitta ute blev infösta, med motiveringen att “vi hade tillstånd”. Kändes privilegierat, men framtiden för utefrukosten kändes en smula osäker för den kommande veckan. Efter frukosten tog jag på mig löparskorna, något som Åström missat att ta med sig. “Det är väl ingen annan som springer…”. På den här resan sprang jag, Ingvar och Alex en hel del. En skön avkoppling mellan ronderna i det sköna Malta-vädret. Alla år jag varit här har även Horndalsgänget varit här, med bl.a Dick och Magnus. Istället för att spela rond 2 så valde dom att se Malta – Norge i EM kvalet. Tisdagen kom med dubbelrond. Utefrukost var inte att tänka på, det vräkte ner regn. De som bodde på andra hotell fick en blöt promenad till spellokalen. Regnet började på vägen till spellokalen för flera som kom helt genomsura och fick sitta blöta och kalla och spela förmiddagsronden. Under ronden började det sedan åska. När jag spelat färdigt kom det t.o.m. hagel som lade sig i solstolarna. Vi lyckades precis ta oss ut för en lunch mellan ronderna och hällregnandet. När tisdagens dubbelrond passerat kunde några tendenser anas. Jag låg själv bäst till av LASSarna efter att ha avverkat två lågrankade och vunnit mot en för passiv tysk gentleman med lite högre ranking på 3/4 poäng. Ingvar och Alex kom efter på 2½. Fredrik och Börje hade nu spottat upp sig till 2 poäng efter en trög inledning. Åström och Bengt hade 1½. I rond fem mötte jag Janse. Alltså Jan Joop Janse på 2200. En holländare som tillsammans med mig rörde till allt något helt oerhört. Jag har svart och Jan har precis spelat Sg4 för att försöka åstadkomma svagheter för min kungsställning. Efter att ha funderat ett slag hittade jag en plan:  d4 exd4 Sxg4 Dxg4 Lf6! Te1 Kf8 Sc3. Här har jag +1 fördel. Men hur fortsätter man? Här kan läsaren fundera på planer ett slag. För att ta mig hit hade jag använt en del tid, det var ingen panik, men jag insåg att jag nog kommer att behöva en del tid för att reda ut resten av partiet. Jag fortsatte Lxd4 (rätt) Kh1 och sedan drog jag Sb4 på ren instinkt. Den instinkten sög insåg jag snabbt vid brädet. Jan drog Sb5 och jag börjar (enligt datorn) se spöken. Det är faktiskt fortfarande helt lika enligt maskinerna. Mitt resonemang går dock kring: matthot på första raden, Sxd4 hotar och följt av det finns ju La3 som ser ut som en sjukt jobbig bindning. Jag drog till slut Da5 vilket var katastrof. Sxd4 cxd4 Te5 Da6 Lxd4 följde och sen försökt jag överleva ett slag utan större succé. Torsdagen kom med dubbelrond. Sussi

Första deltävlingen i Smålandsbarometern gick av stapeln lördagen den 6 oktober. Yngste deltagare bland de 10 spelarna var LASS Mate Nagy, som kom på en stark andraplats!Det ger att Mate leder knattegruppen i den sammanlagda GP-serien i Småland.Resultat

Mikael Karlsson har förtjänstfullt under gjort ett arbete med jubileumsboken till s.k epub-fil. Det gör att den enklare kan läsas på främst eboksläsare och mobiltelefoner. Tidigare var jubileumsboken inscannad och allt material var bilder. Nu är texterna utbrutna till just text, vilket gör att text skalas och radbryts så det passar din skärm. Du kan även få den uppläst om du skulle ha synsvårigheter. Så, det är bara att ladda ner och njuta av Hans-Åke Cedersunds kvalitetsarbete i LASS 100 års historia.

Schack-08 i Norrköping bjöd på måndagkvällen den 10 juni in till sommaravslutning med en blixtturnering, betänketiden 3 minuter + 2 sekunder extra per drag. Från LASS deltog Mattias Nörager och Olov Giertz. Motståndare var väldigt många orankade blixtspelare, även om två orankade spelare utmärkte sig lite. IM Jonas Barkhagen och FM Johan Ingbrandt! Mattias Nörager gick bäst av LASS’arna och tog bl.a en stark remi mot Jonas Barkhagen och slutade på en fjärde plats. Olov hade det tufft och fick endast med sig en w.o poäng i bagaget hem.