Några av oss var nybörjare, några hade åkt ett par gånger. En var åldrande veteran. I antalet Malta Open resor.

Ingvar är veteranen. Han har spelat alla år Malta Open existerat, nio gånger. Med flera starka resultat dessutom. Själv tillhör jag mittengänget tillsammans med Fredrik, tredje gången. Peter Åström gjorde sin första resa. Börje har varit här förr har jag för mig. Jag hade med mig Sussi som tog chansen att få lite värme. Det blev lite far och son övning också, Fredrik hade pappa Bengt (Växjö SS) med sig och Börje hade Alexander (Stockholms SS med ex-LASSare) med sig.

Som vanligt var det bil till Skavsta, lite mat och sen lite flaxande i en konservburk. Väl framme tog vi taxi till Buggibia. Taxiresan brukar vara spännande, vänstertrafik och bilförare som kör som biltjuvar. Årets chaufför slog alla rekord. Det var mer racingförare. Andra bilar blev undanträngda i rondeller och det gick rekordfolk. Med andan i halsen var vi först framme av alla svenska schackspelare vid Topaz hotell. Ingvar, Börje och Alex valde hotell Dolmen detta år. Lite högre klass men en kvarts promenad till spellokalen.

De rutinerade hade betalt de extra 40 kr per natt för pool-utsikt på Topaz, dvs Åström hamnade i grannhuset som har innergård med metallgaller med lätt fångkänsla. Jag och Sussi fick jackpott med stort dubbelrum och dubbelbalkong.

Dagen efter inleddes med frukost utomhus i gassande sol och 17-18 grader. Det är halva resan.

Jag och Sussi tog sen en långpromenad med Åström som lite guidning. Ronderna börjar inte förrän 17.30, så det blev lite mat också. Sen började allvaret. Jag och Åström hamnde precis på undre halvan av fältet, vilket betyder toppmöten i rond ett. Jag fick en brittisk IM på bord 4 och Åström en äldre ungersk GM på bord 8. Vi båda gjorde starka insatser, själv stod jag aldrig dåligt i partiet, förrän… Ja, det obligatoriska misstaget i drag 45, där jag trodde han var tvungen att retirera med damen för att stoppa mig från att matta. Det sket han högaktligen i, för det var ju inte ett matthot. Ridå. Hade jag bara flyttat runt pjäserna utan ambitioner hade det varit remi. Åström, god försvarare som han är, stod ganska stabilt större delen av partiet, det svängde lite ibland, men det var helt jämnt mot slutet. Tills han också visade sin svaghet och fick kapitulera. I övrigt lite blandade resultat i första ronden. Efteråt blev det öl och de vanliga kvällsdiskussionerna. Vi noterade bl.a att den högra toaletten fortfarande saknade lås och knappt gick att spola. “Så har det varit alla år” fällde Ingvar in.

Måndag morgon och dags för frukost. Men denna gång med lite gnissel. En servitris hade fått för sig att man inte fick sitta ute. Jag hade redan börjat duka upp ute, Åström blev dock portad. “Inte äta ute” blev det bryska svaret och Peter fann inget val än att gå in och äta och berätta för mig och missödet. Jag kom sedan med tallrikar i full fart, hade definitivt inte för avsikt att sitta inomhus. En kvinna med stort leende, sa att jag inte fick äta ute. “Men jag har alltid ätit frukost ute här tidigare år” blixtrade jag tillbaka med ett ännu större leende. “Vi har så lite sol i Sverige”. Artighet fungerade, vi fick sitta ute. Alla andra som försökte sitta ute blev infösta, med motiveringen att “vi hade tillstånd”. Kändes privilegierat, men framtiden för utefrukosten kändes en smula osäker för den kommande veckan.

Efter frukosten tog jag på mig löparskorna, något som Åström missat att ta med sig. “Det är väl ingen annan som springer…”. På den här resan sprang jag, Ingvar och Alex en hel del. En skön avkoppling mellan ronderna i det sköna Malta-vädret.

Alla år jag varit här har även Horndalsgänget varit här, med bl.a Dick och Magnus. Istället för att spela rond 2 så valde dom att se Malta – Norge i EM kvalet.

Tisdagen kom med dubbelrond. Utefrukost var inte att tänka på, det vräkte ner regn. De som bodde på andra hotell fick en blöt promenad till spellokalen. Regnet började på vägen till spellokalen för flera som kom helt genomsura och fick sitta blöta och kalla och spela förmiddagsronden. Under ronden började det sedan åska. När jag spelat färdigt kom det t.o.m. hagel som lade sig i solstolarna.

Vi lyckades precis ta oss ut för en lunch mellan ronderna och hällregnandet.

När tisdagens dubbelrond passerat kunde några tendenser anas.

Jag låg själv bäst till av LASSarna efter att ha avverkat två lågrankade och vunnit mot en för passiv tysk gentleman med lite högre ranking på 3/4 poäng. Ingvar och Alex kom efter på 2½. Fredrik och Börje hade nu spottat upp sig till 2 poäng efter en trög inledning. Åström och Bengt hade 1½.

I rond fem mötte jag Janse. Alltså Jan Joop Janse på 2200. En holländare som tillsammans med mig rörde till allt något helt oerhört.

Jag har svart och Jan har precis spelat Sg4 för att försöka åstadkomma svagheter för min kungsställning. Efter att ha funderat ett slag hittade jag en plan:  d4 exd4 Sxg4 Dxg4 Lf6! Te1 Kf8 Sc3.

Här har jag +1 fördel. Men hur fortsätter man? Här kan läsaren fundera på planer ett slag.

För att ta mig hit hade jag använt en del tid, det var ingen panik, men jag insåg att jag nog kommer att behöva en del tid för att reda ut resten av partiet. Jag fortsatte Lxd4 (rätt) Kh1 och sedan drog jag Sb4 på ren instinkt. Den instinkten sög insåg jag snabbt vid brädet. Jan drog Sb5 och jag börjar (enligt datorn) se spöken. Det är faktiskt fortfarande helt lika enligt maskinerna.

Mitt resonemang går dock kring: matthot på första raden, Sxd4 hotar och följt av det finns ju La3 som ser ut som en sjukt jobbig bindning. Jag drog till slut Da5 vilket var katastrof. Sxd4 cxd4 Te5 Da6 Lxd4 följde och sen försökt jag överleva ett slag utan större succé.

Torsdagen kom med dubbelrond. Sussi passade på att ta en en båttur till de två öarna norr om huvudön; Gozo och Comino. €30 för båttur, guidning och fri dryck (vin av kanske inte den högsta kvalitén). Den här bilden kanske sammanfattar att hon hade en ganska trevlig tur:

Jag avslutade turneringen bra, men på ett sätt lite avslaget. Fyra remier mot högre rankade tyskar. Fredrik och Börje skaffade efter darrigt spel i första ronderna sig en anständig poängsumma, men det hela kostade en del rankingpoäng. Peter Åström pinnade på rätt bra i sin come-back till schacket och ju längre turneringen gick desto säkrare gick han fram i partierna.

Ingvar hade det slitigt och i sista ronden fick han avsluta mot en duktig 13 årig tjej från Singapore på 1400 i elo. Helt galet!

Ingvar spelade draken och hon dansade glatt med utan problem som om hon aldrig gjort något annat. Det hela fick avslutas med en remi. Kom ihåg namnet Mak,Charlene Xiu Ning. Det här var första gången hon var i europa, men det lär inte vara den sista.

Plats	Start	Title	Namn	Elo	Poäng	Buchh.
1	1	GM	Chatalbashev,Boris	2530	8	56
2	6	GM	Naumkin,Igor	2400	7,5	53
3	4	IM	Hanley,Craig	2441	7	54,5
72	112		Halvarsson,Peter	1871	5	43
85	51		Pettersson,Alexander	2064	5	39,5
91	87		Pettersson,Boerje	1935	5	38,5
96	49		Carlsson,Ingvar	2068	4,5	45,5
125	102		Qvarfort,Fredrik	1896	4,5	35
143	144		Qwarfort,Bengt	1768	4	40
144	120		Astrom,Peter	1839	4	39,5

Totalt 225 deltagare.

Spellokalen är ok, varken mer eller mindre. Notera Lutz som sitter nere till höger i bild med ansiktet mot mig. Han har cerebral pares och flyttar pjäser genom att på ett litet schackbräde flytta en rund bricka med ett S på och en rund bricka utan märkning. Brickan med S sätter han på startrutan för det drag och vill göra och den andra brickan sätter han dit den ska gå. Sen får motståndaren flytta pjäserna på det riktiga brädet. Lutz är cykelgalning och cyklar själv runt en massa. Det går inte fort i hans stora trehjuling, men vad gör väl det. Han har en vilja av stål, det är helt klart. Han samlade ihop fyra poäng i årets tävling och han har varit med alla år jag spelat. En styrka i schacket, alla kan vara med!

Till slut var det dags att åka hemåt, passande nog började hotellet inredas i julbeklädnad sista dagen: