Igår lördagen 13/9 spelades höstens upplaga av Lambohovsdraget – en del i projektet ”Bredda ungdomsschacket” som LASS fått projektpengar till genom projektstöd från SSF:s tilldelning av medel från Fritidskortet för att stärka ungdomsverksamheten i föreningar runtom i landet. Fjorton spelare kom till start till tävlingen som spelades i Slestadsskolans matsal i Lambohov. Turneringens målgrupp var barn upp till 13 år utan ratingtal, och för många av deltagarna var det deras första turnering. Det syntes också några bekanta ansikten från nybörjargruppen på Stadsbiblioteket och från LASS satsningar ute i Skäggetorp. Det blev mycket jämnt i toppen med fyra spelare på samma slutpoäng, men efter särskiljning gick segern till Abbas Abdullatif. Tätt därefter följde Oscar Ziyang Wang, Acke Tesng och Anton Englund. Vi hoppas att få se mer av dem och övriga deltagare i framtiden! Fullständiga resultat

Du missar väl inte att sista anmälningsdatum till LM är den 18/9, alltså nu på onsdag? Inbjudan ligger lite längre ner på sidan (ett inlägg från 28 augusti) men här kommer en länk igen:InbjudanAnmälanAnmälda

På universitet startar nu en träningsgrupp upp på onsdagar. Bakom träningen ligger en nystartad klubb LiU Chess som LASS samarbetar med för att ge dom möjligheter att få en varaktig verksamhet och locka fler studenter till schacket. Träningen är öppen för alla åldrar och huvudtränare är Magnus Snällfot och André Thyberg som är fasta medlemmar i LASS.

Nu närmar sig höstens långpartiturnering LM. 8 ronder som spelas från 23 september till 11 december! OBS! Senaste anmälan den 18 september! Inbjudan finns här.AnmälanAnmälda

Jag (Fredrik Andersson) följer trenden startad av Leo och Christoffer och bidrar med min egen rapport från SM i Uppsala. Förvänta er inte att läsa om välspelade partier här. Om ni vill göra det hänvisar jag er till Leos berättelse. Vill ni däremot uppleva en hisnande åktur och avnjuta (eller äcklas av) den blunderfest som SM:s lägre klasser utgör, läs vidare! Alltsedan jag började spela för LASS våren 2019 har jag varit (tycker jag själv i alla fall, alltid svårt att skatta sin egen spelstyrka) en ganska typisk klass III-spelare. Den senaste tiden, framför allt i kraft av ett bra resultat i Påskturneringen i Norrköping, har jag dock gått upp en del i rating. Så mycket att jag klarade dispensgränsen 1750 för klass II, låt vara med visst darr på ribban. Naturligtvis tog jag chansen till uppflyttning. Man vet ju aldrig om chansen återkommer. Mitt uttalade mål var förstås att undvika nedflyttning till klass III igen och för det krävdes det att jag tog 3 poäng av 7 (hälften minus en halvpoäng). Jag insåg dock att det skulle bli mycket svårt, trots allt var jag nästan lägst rankad i hela klass II. Jag kände därför att jag kunde vara nöjd även om jag bara skulle ta 2-2.5 poäng och bli nedflyttad, om jag bara spelat nära toppen av min förmåga. Det finns ingen anledning att vara missnöjd med förluster mot klart bättre spelare om man själv spelat bra. Jag lottades in i den femte och sista klass II gruppen. Eftersom denna grupp innehöll hela 14 deltagare skulle den spelas som en FIDE-schweizer och dessutom fick gruppen en extra uppflyttningsplats, så de två bästa i gruppen var garanterade plats i klass I nästa år. I första ronden väntade svart mot Christian Andersson från Alingsås. Jag intalade mig att jag måste spela solitt och säkert i öppningen. Jag ville definitivt inte hamna i någon av mina patenterade öppningskatastrofer. Detta parti väljer jag att återge i sin helhet, inte för att det var välspelat och instruktivt (det var snarare raka motsatsen) utan för att fyrverkerierna börjar mer eller mindre omedelbart. Håll i hatten och spänn fast säkerhetsbältena, för nu åker vi. Partiet började 1. c4 e5 2. Sc3 Sf6 3. Sf3 Sc6 4. e4 Lc5?! 5. Sxe5 Spela solitt och säkert var det, ja. Det tog mig bara 4 drag att gå rakt in i en centrumgaffel. Så går det när man spelar på autopilot. Konstigt nog är detta spelbart för svart, men då ska man se fortsättningen 5. … Sxe5 6. d4 Lb4 7. dxe5 Sxe4. Det gjorde inte jag. Däremot såg jag att 5. … Sxe5 6. d4 Ld6 inte funkar p g a 7. c5 och eftersom jag inte ville vara bonde under så spelade jag 5. … Lxf2+?. Detta är inget bra drag, vilket snabbt visade sig i partiet som fortsatte 6. Kxf2 Sxe5 7. d4. Nu var goda råd dyra. Jag såg framför mig hur den vita bondehorden i centrum väller fram och mosar allt i sin väg om jag retirerar med springaren. Seg4+ såg jag inte någon vettig uppföljning till. Det enda trumfkortet jag hade var vits lite försvagade kungsställning. Jag bestämde mig för att det fick bära eller brista, jag måste gå till angrepp om jag ens ska ha en liten chans att rädda poäng i partiet. Det följde 7. … Sfg4+?! 8. Kg3. Bästa draget enligt min gamla trotjänare Stockfish 12 som säger +4.5. Lichess analysmotor säger dock +1.1 och tycker att både Ke1 och Kg1 är bättre. Jag vet inte vilken av dem som ligger närmast sanningen, men jag vet att min motståndare måste ha nerver av pansarplåt om han spelar ett sånt drag, för nu blir det åka av. 8. … Df6 9. De2. Här missade jag en chans att rädda en halvpoäng med 9. … Sf2 ty på 10. Dxf2 har jag evig schack efter 10. … Dg6+ 11. Kf4 Df6+ och vita kungen måste tillbaka till g-linjen och 10. Tg1 h5 är farligt för vit. Istället försökte jag med 9. … Sd3 med poängen att ingen av springarna går att slå. På 10. Dxd3 följer 10. … Df2+ Kxg4 h5+ 11. Kh3 (11. Kg5 Df6#) d5+ 12. g4 hxg4#. Om istället 10. Dxg4 så ryker den vita damen efter 10. … Df2+ 11. Kh3 d6 och om 10. Kxg4 hamnar vita kungen i ett mattnät efter 10. … h5+. Problemet med Sd3 är att jag inte har något konkret hot, så vit kan bara spela på, vilket också skedde. 10. Df3 Dxd4 (för att kunna möta Lxd3 med Se5) 11. Sb5 (Be mig inte att redogöra för allt som hänger i den här ställningen, det gör mig yr i huvudet att bara tänka på det.) De5+ 12. Lf4 Dxb2?. 12. … Sxf4 leder till lika spel efter en sanslös datorvariant men efter textdraget står vit på vinst igen. 13. Lxd3. Så där rök pjäsen till sist. Jag hade egentligen bestämt mig för att ge upp när jag tittade en extra gång och såg att det fortfarande fanns en möjlighet att skapa hot mot vits kung. Jag spelade 13. … h5 (med det dödliga hotet h4+) 14. Lxc7??. Ger visserligen kungen ett flyktfält och hotar matt i två genom Sd6+ följt av Dxf7# men draget är för långsamt. Mitt angrepp är snabbare. Annars vinner nästan vad som helst för vit, t ex 14. De2 (för att byta dam), 14. Sxc7+ (självförklarande) eller 14. h4 (för att stoppa min attackplan). 14. … h4+ 15. Kxg4 d5+?? 16. Kf4. Här hade jag börjat få ont om tid och jag trodde inte att det spelade så stor roll om jag spelade d5+ eller d6+ i mitt 15:e drag och la därför inte ner någon längre betänketid på draget. Nu ångrade jag mig dock bittert då jag såg att om min bonde stått på d6 istället så hade jag vunnit vits dam efter 16. … Dd2+ 17. De3 (enda draget) g5+ 18. Kf3 Lg4+ och kungen kan inte fortsätta skydda sin gemål. Jag försökte ändå med

Av Christoffer Martinelle Inspirerad av Leos underhållande text tänkte jag skriva lite om mitt SM-äventyr också. Mitt deltagande bestod i SM-blixten och weekend 2 turneringen andra helgen. Jag kom på onsdagen för att titta och heja på andra Lassare samt hälsa på gamla kompisar från min uppväxtstad Uppsala. Upsala Allmänna Schacksällskap var också den klubb jag började spela i under ledning av nestorn Bosse Nyberg som tyvärr gick bort för dryg ett år sedan. Bosses insatser för schacket i Uppsala – och Sverige – har varit enormt betydelsefulla, och han är den som haft störst betydelse för mitt intresse för schacket! SM-blixten på torsdagen blev en blek insats från min sida. Den gamle tennisspelaren Ivan Lendl sa en gång inför Wimbledon att gräs är något för kossor att beta på, inte att spela tennis på. Jag kommer inte på någon analogi för hur jag känner för spelformen blixt, men jag känner väl för den som Lendl kände för att spela tennis på gräs… För att göra en lång historia kort så pendlade jag från Hållnäs cirka 4 mil utanför Tierp där jag bodde hos min mamma och tog hand om hus och katt när hon var bortrest. Till mitt förfogande hade jag en gammal Ford som jag planerade att ta från huset till Tierp och sedan tåg till Uppsala. Problemet var att Fordens tidigare ägare måste ha haft något i bilen som luktade blöt hund och som jag förmodligen var allergisk mot. Huvudet var tungt och näsan rann. Detta gjorde att en inplanerad tennismatch mot min gamla schackkompis Josef Styf på fredag förmiddag fick ställas in till förmån för Ipren och vila med en kudde över huvudet. Därefter tog jag mig till Uppsala för att spela mitt första långparti. Det var bara jag och Anders Dahlstedt från Schack 08 som inte tillhörde Stockholms SF vi fick mötas i första ronden. Jag kom bra ut ur öppningen och vann en bonde i mittspelet. Anders offrade ytterligare en bonde för aktivitet men i sin iver att angripa min kung fick jag in en klassisk plaskmatt. Lördagen inleddes med att jag försov mig! Nu var tåg att glömma och jag tvingades åka hundluktande Ford hela vägen till Uppsala där jag till råga på allt ställdes mot en extremt välpreppad motståndare. Mitt skandinaviska försvar möttes med en skarp sidovariant som jag fick tänka länge på för att få fram drag som inte direkt förlorade. Efter 13 drag hade jag tänkt en timme, min motståndare hade 1 timme och 32 minuter kvar på klockan… När jag väl trodde att jag kunde andas ut gjorde jag ett klassiskt misstag som ledde till både bondeförlust och sämre spel men min motståndare ville dessutom göra matt genom att offra pjäs. Jag hittade försvar och när krutröken lagt sig var det han som tvingades ta ut remischackar. Lördagens andra rond lyckades jag vinna efter 60 drag och över fyra timmar. Söndagens första rond hade den obarmhärtiga starttiden 9.00 vilket gjorde att jag med två ställda väckarklockor inställda på 05.45 var ganska trött. Fjärde ronden blev en relativt snabb remi, även denna gång tog min motståndare ut remischackar. Femte och sista ronden hade jag teoretisk chans att vinna gruppen men efter att ha velat i öppningen blev det ett utjämnat mittspel och ett slutspel som var helt jämt och således remi. En andraplats blev det dock vilket jag såklart är nöjd med, liksom att min huvudvärk har släppt!