Jag gjorde inte som många andra i LASS, utan jag valde bort Växjö  och tillsammans med min bror vi drog ner till Serbien i vecka 27, det spelas årligen en schack festival där nere mellan 4/7-11/7, med Långa betänketider uppdelat i en A turnering för spelare över 2100 och en  B turnering för resten…Samt då inklämd en snabbschack-tävling på vilodagen de har. Samt en blixt tävling en annan dag innan ordinarie rond. Detta var det tredje året (2015, 2019 och 2024) vi åkte ner för lite schack och öl och sol. Just detta året skippade vi ELO partierna som man spelar kvällstid, och fokuserade på att bara spela snabbschack 7/9 och blixt-tävlingen 9/7, Det finns 3 saker som är garanterade med serbiska inlandsbyn Paracin, det är varmt, god mat och inte jättemycket att se och göra.

Så varför åker jag då dit? Jo, just det faktumet att det är en sjukt bra organisation med Mr Sasha Jevtic i spetsen, jag menar man vill inte käfta med honom…. Jag kommer till själva tävlingarna senare… Samt att den ligger ganska bra så jag och min bror har semester ungefär samtidigt v27, nackdelen är ju då att man inte kan spela SM det året man vill se solen…

Men resan började 4/7 jag skulle åka bil ner till min bror i Rydsgård(finns knappt på kartan, men ni kan testa), för att dagen efter åka tåg till kastrup och flyget lyfte därifrån 5/7 15:45 Ganska jobbigt redan där, men alternativet att flyga från Skavsta var sådär. Flyget gick iaf som det skulle från Kastrup, vi flög till Belgrad första gången vi testade det, tidigare år har vi landat i Nis som ligger i södra delen av Serbien, (Belgrad ligger i Norra delen) Vi kom fram ganska sent runt 19 till Belgrads flygplats och därefter skulle vi ta en taxi, inte helt lätt det var ett par grabbar där som skulle leka svarttaxi(jag vet inte om det är ett politiskt korrekt uttryck, men ja icke organiserade privatpersoner som ville köra turister dvs) Vi tog en sådan… Han pratade inte superbra engelska, vilket är lite weird att försöka köra turister från en stor flygplats. Men vi kom hursomhelst fram till vårt första boende, det var en lägenhet i ett ganska nedgånget hus. Ca 1 Stjärna fick det av oss. bla toalettsitsen var trasig…Men vi hittade iaf en liten butik precis runt hörnet, så vi köpte mackor, godis och 2 flaskor öl vardera…och just ja det fanns inte heller någon kapsylöppnare, nå jag löste problemet med en kniv och bände upp dem. 

Nå efter en natts sömn började vi våran första uppgift på listan att se som vi inte tidigare sett, nämligen att hitta till Nikola Tesla museum, jag kommer inte ge er en historielektion, jag förutsätter att alla vet vem han var, han är hursomhelst någon serberna är väldigt stolta över. Det var ett ganska litet museum, men guiden var väldigt påläst och verkade gilla sitt jobb. Lite minus att det var så många där inne samtidigt. Efter  timmens förnöjelse så skulle vi åka buss till Paracin, det tar ca 2.15 resan så det är en bra bit att åka. Vi kom till Byn Paracin beläget mitt i serbien 15:30 Paraćin (kyrilliska: Параћин) är en stad i Serbien med 25 292 invånare (kommunen har 58 301).

Staden ligger 156 km sydöst om Belgrad och nämndes för första gången år 1375 av den serbiske fursten Lazar Hrebeljanović. Källa Wikipedia.

ca vi hade tur så till vida att brorsan hittat ett kanonfint ställe, en lägenhet vi hyrde i 3 nätter 6-9 Juli, det låg snett mitt emot en bra mataffär och busstationen. Det som var mindre bra var själva trapphuset… ni vet vi har ringklockor på dörren eller någon knapp som är tydlig att det inte är knappen att tända lyset med….så ja det var lite spännande att se deras ringklockor hade precis samma knapp som till deras lyse i trapphuset… de som hade dörren precis vid hissen och trappan hade tejpat för sin dörrklocka… först förstod vi inte varför, men ja när man plingat på några stackare så lärde man sig hjälpligt…. den elektrikern kan inte inte tänkt helt rätt där…Nå vi hade öppnat den stora 2 liters pet flaska med öl(jo ni läser rätt det finns sånt där) och spelat lite schack, klockan var ca 21:00 då ringer det på vår dörr… och där står farbror blå… det är klart det blir lite puls där… Men det framkom rätt snart att det var två andra turister som letade efter var de skulle bo, så polisen ville bara ha information om vad huset vi bodde i hette så han antagligen kunde bedriva sin utredning vidare, vi hade hursomhelst kommit rätt, och han lämnade oss fredligt…. Dagen efter var det så dags att spela lite schack, detta gjordes med start klockan 10:00 betänketiden var 10 minuter +5 sekunder inkrement, dvs ganska snabbt tempo skulle jag säga. Jag var rankad på plats 59 av 120 startande eller liknande, målet var att bara försöka få en skaplig poäng och hamna över min startposition, detta då jag normalt sett inte spela mycket snabbschack. Startfältet bestod i huvudsak av barn från Indien, Turkiet och Mongoliet. En hel del av dem hade redan titlar, dock inte superhöga rankingtal.. Men ja efter 9 ronder och 5 poäng och minus 8 i ranking, så var jag ändå skapligt nöjd. Resultatlista.

Jag hade så att säga inte hunnit bli allt för ödmjuk av min 53e plats eller vad det nu gav mig…. Värre skulle det bli för undertecknad.. Men hursomhelst dagen efter vad det en dag vi kunde tillbringa med shopping och sol, det var ca 35-40 grader beroende på om man stod i skuggan eller solen. Vi tog lite korta promenader i centrum och längs den fina ån Crnica, ån är väldigt smal sommartid men svämmar över på vinter våren då är det mycket kraftigare sägs det… men ja vi blev väldigt trötta av värmen så vi spenderade en stor del på rummet med AC.. Det fanns förresten två stora affärer med kläder, muggar, köksgrejer, ja lite som Åhlens kanske, Jag köpte med mig lite souvenirer, bla en kylskåpsmagnet med Tito(krigshistorisk referens),jag ville ha något udda. Hursomhelst i ett av de besöken så hörde jag minst 4 andra personer som pratade svenska, det är inte så märkligt egentligen då det är väldigt vanligt med svenska turister i f.d Jugoslavien.

Nå dagen efter var det så äntligen på vad i förväg skulle bli den roligaste tävlingen blixt 11 ronder 3+2. Men nej så blev det inte gråten var mycket nära, jag har aldrig blivit så ödmjuk tidigare, jag mötte i åldersspannet 9-15 åringar varav 2-3 flickor jag kommer inte redogöra för vad i detalj de gjorde med en 2100 rankad solfirande svenne på 42 år…..Med en startposition 23 av 105 eller något liknande hade jag klart högre förväntningar än mina 6/11 och minus 69 i ranking… Resultatlista.

Men ja  så kan det bli  när man möter junioreliten från 3-4 olika länder. Jag slutade förvisso på övre halvan, men nöjd nja. Jag tyckte inte att jag spelade så dåligt, men problemet var att de hade uppenbarligen tränat hårt då de spelade samma varianter om de låt säga kom från Mongoliet, så ja det var inte alltid lätt. Nå jag kommer förmodligen att resa tillbaka om 4-5 år, men nästa utlandsresa ska bli till ett annat land jag inte varit i sedan tidigare.  

Well för att avrunda denna roman av en tämligen kort resa så åkte vi 9/7 direkt efter tävlingen med buss tillbaka till Belgrad, på busshållplatsen i Paracin jobbade 2 människor, ingen kunde engelska… och vår serbiska är låt säga lätt rostig….  de tog inte kort heller… lite jobbigt vilket vi förutsatt. När vi kom fram till Belgrad och hittade hotellet för natten så var det 4 trappor upp (vilket jag inte noterade när jag bokade) utan hiss, det var tur vi kunde gå obehindrat… Enmansbetjäning i repan, och han hade rast när vi skulle checka in… Nå efter 10 minuters väntan så fick vi rummet, det var helt ok, och de tillhandahöll smidig flygplatstransfer till dagen efter för 300 kr ca. Ja, jag stannar där.

Nu sitter jag hemma i Sverige och längtar redan till solen igen….

Adam