I corona-tider får man leta efter schackturneringar att spela. Det var många som var lite sugna på Kalmar uteschack, och till slut blev det Peter, Magnus och Max som gav sig iväg till Kalmar. Vi fick åka ner redan på fredagen för att sedan starta spelet på lördagen. Vädret skulle bli strålande och medans Max sov över hos en gammal klasskompis i Nybro så tog Magnus, Peter och Sussi lite promenerande i Kalmar och mat och dryck. Sten Sture levererade fin mat till mig och Sussi medans Magnus utnyttjade sitt hotells materbjudande. Efter det blev det som sagt var lite dryck med Magnus innan vi tog oss tillbaka till hotellet. Morgonen kom och nu skulle det äntligen bli schack! Men.. Vädret??? Det var inte mycket att be för (förutom för Max möjligen) och vi tog oss upp till spelområdet som var en 4H-gård där uteschacket skulle vara vid grisarna. Peter och Sussi stötte ihop med ölänningen Mikael Lundström som de trodde skulle hitta. Han gav iaf sken av att hitta. Han berättade att i den ladan arrangerande man schackfyrans distriktsfinal, och där hade Kalmar sin klubblokal. Men uteschacket hittade han inte, vi valsade runt hela området, telefonsamtal ringdes, guidningar gavs… Till slut hittades området bakom ett hus. Nio spel kan man stoltsera med. Kommunen hade stått för brädena och klubben för pjäserna. Otroligt imponerande! Det tog ett litet tag innan vi kom igång, för först skulle skyarna öppna sig ett slag och tävlingsledningen mobiltelefon var klart svårmanövrerad i regnet. Den gav faktiskt upp till slut och övriga fick hjälpas åt att lotta turneringen på sina mobiltelefoner. Men sen gick startskottet för den sex ronder långa turneringen med 20 minuters betänketid utan inkrement. 18 deltagare. På morgonen tänkte jag (Peter) lite i mitt huvud. “En minut per drag, då hinner med 20 drag. 30 sekunder per drag då hinner man 40 drag… Hmmm. Man kommer nog att behöva spela ganska fort”. Det kan man lugnt säga, spelet kunde i gemensam tidsnöd likna en slags primitiv balett av 40-åriga gubbar, när de snurrade runt pjäser för att flytta en pjäs, snurrade runt igen och tog några raska steg för att trycka på klockan och sedan komma ur kurs för motståndarens snabba drag… Det kändes som ett utdraget blixtparti och man kunde definitivt få upp flåset. Max fick i rond 1 börja mot turneringens överlägset högst rankade spelare: Ferdinand Hellers under regnets skvalande. Max var på väg att förlora, men Hellers hade ett problem, klockan. Fotot ovan är taget av Magnus med perfekt timing, Max slår nu Hellers ogarderade löpare på e3 och får med det remi några drag senare. Riktigt starkt! Själv mötte jag nedåt, Lorenzo Valle, och fick värma upp med ett tacksamt parti där jag hade bra koll på öppningen. I rond 2 mötte Peter Jonas Mårdell i ett ruffligt parti där Peter var i klar brygga. Nu var de lite långsamma båda två, vilket gav effekten att de fick mer bråttom på slutet. Peter satte torn, men Jonas hade bara 25 sekunder kvar och bjöd remi, vilket Peter tog. Kändes osportsligt att göra något annat. Men här gick det hyggligt fort: Ronderna fram till lunch rullade på och lunchen intogs antingen på 4H-gårdens fik eller på en pizzeria en bit bort. Efter lunch började det torka upp, med effekten att luften blev ännu fuktigare. Svetten dröp på de flesta deltagare. Nu började dock alla få upp farten och inse hur viktigt det var att spela fort. Peter hade lite flyt efter lunch, Max sämre och Magnus hade som förväntat det tufft i många partier. Snittrankingen var väldigt hög, både jag och Max låg på mitten och Magnus bland de lägre rankade. Magnus vann dock starkt mot högre rankat motstånd i rond två i form av Mikael Cederbladh. Max hade ett festligt parti mot Jonas Mårdell där tidsnöden var brutal. Max kommenterar: De  rusade kors och tvärs och välte pjäser. Här kunde Max rädda remi genom 1. – Txh7 men det såg han inte, istället drog han 1. – Kb2? vilket leder till vit vinst. Jonas spelade 2. Tb7+ Tb3 3. Txb3+ (ajajaj) Kxb3 och nu följde till publikens oförställda förtjusning det ytterst oväntade draget…  4. g8T ”SCHACK!!!!”Detta drag väcker en otrolig massa frågor som ingen av spelarna (och inte heller domaren) hann förstå och ännu mindre besvara. Istället fortsatte partiet i en halsbrytande fart och det var först när damen, ja tornet, började inte bara schacka utan även röra sig på snedden som domaren grep in. Vid det laget hade dam-tornet dessutom fått sällskap på brädet av en riktig dam .. Inför sista ronden låg Peter faktiskt delad trea och mötte en av ledarna Bengt Lindberg. Här hamnade han dock sämre efter att valt att spela på ruffel i ett läge i mittspelet, där Bengt annars skulle fått en sund, solid fördel som Peter räknade med att han aldrig skulle klara av. Efter ytterligare försök att få till något mot hans lite öppna kungsställning så var både Peters klocka och ställning hopplös. Det visade sig vara det som Bengt behövde då han vann tävlingen i och med detta på 5/6 och bättre kvalitetspoäng än tvåan Ferdinand Hellers. Trea kom Jonas Mårdell. Nu återstod hemfärden. I Kalmar denna dag skulle IronMan ha genomförts, det gick under rådande tider inte, men det var gott om super-motionärer som körde loppet i eget regi. När vi stannade vid en mack i Åtvidaberg stod en super-fit cyklist bredvid sin cykel och såg rätt plågad ut. Han hade gett sig ut vid midnatt för att cykla Östergötland runt. 50 mil. Han hade kommit 40 mil och skulle “bara” hem till Norrköping. Han hade fått punktering, men det var inte så farligt, det vobblade lite bara. Men sen hade växlarna rasat varpå skyarna hade öppnat sig… Han var… Lite less. Så man kan åka 2×30 mil för lite snabbschack utomhus och man kan cykla i 18 timmar för att sedan inte komma i mål för cykeln rasar… Olika sysselsättningar har vi. Vi hade nog bra mycket roligare