Av Christoffer Martinelle

Inspirerad av Leos underhållande text tänkte jag skriva lite om mitt SM-äventyr också. Mitt deltagande bestod i SM-blixten och weekend 2 turneringen andra helgen. Jag kom på onsdagen för att titta och heja på andra Lassare samt hälsa på gamla kompisar från min uppväxtstad Uppsala. Upsala Allmänna Schacksällskap var också den klubb jag började spela i under ledning av nestorn Bosse Nyberg som tyvärr gick bort för dryg ett år sedan. Bosses insatser för schacket i Uppsala – och Sverige – har varit enormt betydelsefulla, och han är den som haft störst betydelse för mitt intresse för schacket!

SM-blixten på torsdagen blev en blek insats från min sida. Den gamle tennisspelaren Ivan Lendl sa en gång inför Wimbledon att gräs är något för kossor att beta på, inte att spela tennis på. Jag kommer inte på någon analogi för hur jag känner för spelformen blixt, men jag känner väl för den som Lendl kände för att spela tennis på gräs…

För att göra en lång historia kort så pendlade jag från Hållnäs cirka 4 mil utanför Tierp där jag bodde hos min mamma och tog hand om hus och katt när hon var bortrest. Till mitt förfogande hade jag en gammal Ford som jag planerade att ta från huset till Tierp och sedan tåg till Uppsala. Problemet var att Fordens tidigare ägare måste ha haft något i bilen som luktade blöt hund och som jag förmodligen var allergisk mot. Huvudet var tungt och näsan rann. Detta gjorde att en inplanerad tennismatch mot min gamla schackkompis Josef Styf på fredag förmiddag fick ställas in till förmån för Ipren och vila med en kudde över huvudet. Därefter tog jag mig till Uppsala för att spela mitt första långparti. Det var bara jag och Anders Dahlstedt från Schack 08 som inte tillhörde Stockholms SF vi fick mötas i första ronden. Jag kom bra ut ur öppningen och vann en bonde i mittspelet. Anders offrade ytterligare en bonde för aktivitet men i sin iver att angripa min kung fick jag in en klassisk plaskmatt.

Lördagen inleddes med att jag försov mig! Nu var tåg att glömma och jag tvingades åka hundluktande Ford hela vägen till Uppsala där jag till råga på allt ställdes mot en extremt välpreppad motståndare. Mitt skandinaviska försvar möttes med en skarp sidovariant som jag fick tänka länge på för att få fram drag som inte direkt förlorade. Efter 13 drag hade jag tänkt en timme, min motståndare hade 1 timme och 32 minuter kvar på klockan… När jag väl trodde att jag kunde andas ut gjorde jag ett klassiskt misstag som ledde till både bondeförlust och sämre spel men min motståndare ville dessutom göra matt genom att offra pjäs. Jag hittade försvar och när krutröken lagt sig var det han som tvingades ta ut remischackar. Lördagens andra rond lyckades jag vinna efter 60 drag och över fyra timmar.

Söndagens första rond hade den obarmhärtiga starttiden 9.00 vilket gjorde att jag med två ställda väckarklockor inställda på 05.45 var ganska trött. Fjärde ronden blev en relativt snabb remi, även denna gång tog min motståndare ut remischackar. Femte och sista ronden hade jag teoretisk chans att vinna gruppen men efter att ha velat i öppningen blev det ett utjämnat mittspel och ett slutspel som var helt jämt och således remi. En andraplats blev det dock vilket jag såklart är nöjd med, liksom att min huvudvärk har släppt!