av Björn Alling

D	Martin Klashed 1487, LASS
D	Håkan Knutsson 2014, SA Fenix
Karlstad Open 1998, rond 1

1. e4 c5 2. Sf3 e6 3. d4 cxd4 4. Sxd4 a6 5. Sc3 Dc7 6. Le2 Sf6 7. 0-0 Sc6 8. Le3 b5 9. Sxc6 dxc6 10. f4 Lb4 11. e5 Lxc3 12. bxc3 Sd5

Ett bondeoffer som ger vit många fördelar: Svarts kung blir kvar i centrum, svart får stora problem med utvecklingen och vit får fullständig kontroll över de svarta fälten. Mer kan man knappast begära för en bonde och det är definitivt rätt metod mot en motståndare med över 500 poäng mer i rating.

13. - Sxc3 14. Dd3 Sa4 15. Ld6 Db6+ 16. Kh1 Lb7 17. Dg3

Fritz5 föreslår 17. f5! med stor fördel till vit.

17. - g6 18. Dg5 Dd8 19. Dh6 Kd7 20. Tdf1 De8 21. Lb4+ Kc8 22. Td6 a5 23. Le1

Löparen kan tränga in i svarts ställning via kungsflygeln lika väl som via damflygeln, den är nu på väg till h4. Svart saknar verkligen sin svartfältslöpare.

23. - Kc7 24. Tad1 b4 25. Lh4?

Ett mycket dåligt drag som tillåter svart att få fördel genom att offra damen. Mycket bättre var 25. a3! Med fortsatt tryck. T.ex. 25. - c5 26. Dg7 Ld5 27. Df6! Sb2? 28. T1xd5! exd5 29. Tb6 Td8 30. Lb5 +-

25.- Sc3 26. Td8 Txd8 27. Txd8 Dxd8 28. Lxd8+ Txd8 29. Lf3 Td2?

29. - Sxa2 30. Dxh7 Td7 och svart har stor fördel.

30. Dxh7 Txc2 31. Dxf7+ Kb6 32. h4 Txa2 33. Dxe6 a4 34. Dc4!

Det avgörande draget. Svart står på förlust efter 34. - Tb2 35. e6, men partifortsättningen är ännu sämre.

34. - Ta1+ 35. Kh2 Sa2?? 36. Dd4+ c5 37. Dxa1 b3 38. e6 Kc7 39. Dg7+ uppg.

Kommentarer av Martin Klashed.

I rond två blev motståndet betydligt hårdare. Conny mötte GM Lars Karlsson och själv mötte jag GM Thomas Ernst. I ett inte allt för händelserikt parti blev jag efter ungefär fyra timmar tvungen att se slaget förlorat. Även Martin förlorade rond två medan Conny, sömnlös sedan 37 timmar och utsvulten, men till tänderna beväpnad med folköl, gjorde en betydligt starkare insats.

1. c4 Sf6 2. Sc3 e5 3. g3 Lc5!?

Draget kan verka konstigt, men öppningen är vald av taktiska skäl. Jag hade innan partiet urusel statistik mot 1. c4 och var inte speciellt optimistisk. Normalt brukar jag spela en uppställning med bönder på c6 och d5, men det är inte sällsynt att jag långsamt blir utspelad. Bättre att pröva något nytt och hoppas på att komma ur teorin så fort som möjligt. Min i och för sig ålderdomliga ECO nämner inte ens detta drag. Poängen är att gömma löparen på a7 för att kunna pressa mot eventuella vita bönder på e3 och d4. Dock måste väl objektivt sett drag som 3. - c6, 3. - d5, 3. - g6 och 3. - Lb4 vara bättre.

4. Lg2 d6 5. e3

I sjunde ronden spelade Jussi Kauko 5. b4 och kom bättre. Jag vann även detta parti, om än efter ett föga logiskt förlopp.

5. - O-O 6. Sge2 a6 7. O-O c6 8. d4 La7 9. h3!

Ett stilla drag som är lärorikt att se. Vit tar bort motspelsmöjligheter mot g4.

9. - De7 10. e4

Tar terräng men försvagar d4 och stänger in löparen på g2.

10. - h6 11. Le3 b5

Jag måste ju ha motspel någonstans.

12. Dc2 Sbd7

Det gick kanske att ta bonden på c4, men det kändes som om jag skulle få för många svagheter.

13. Sd1!?

Ett riktigt Lars Karlsson-drag. I Tom Axelssons kommentarer i Corren antyder han att även en stormästare kan ha svårt att hitta en plan. Tvärtom! F5-fältet är en svaghet som vit försöker utnyttja. Springaren ska dit över e3.

13. - bxc4 14. Dxc4 exd4 15. Sxd4 Se5

En intressant ställning. Damen kan inte backa vart som helst. Exempelvis bestraffas 16. Dc2 med Lxh3, Lxd4, Sf3+ och Sxd4. Vits bästa möjlighet är troligen 16. Sxc6 Sxc6 17. Dxc6 Lb7 följt av avbyten på e3 och e4. Slutspelet är antagligen något bättre för vit, eftersom damflygelbönderna kan bli farliga.

16. Dc3?! Lxd4?

Mycket bättre är 16. - c5! Vit får välja mellan att spela 17. Sf5 Lxf5 18. exf5 d5 varefter svart får rull på centrumbönderna, och att backa till b3 eller e2, men i de sistnämnda fallen får svart bra tryck mot e4. Ställningen är sannolikt lite bättre för svart.

17. Lxd4 Lb7 18. f4 Sed7 19. Se3 c5 20. Sf5 De6 21. Lxf6 Sxf6 22. Tae1 d5

Med remianbud, vilket väl närmast var oförskämt. Jag trodde emellertid att jag stod bättre än vad jag gjorde. Jag hade missat styrkan i vits 26:e drag.

23. g4 dxe4 24. Dxc5 Kh8 25. Sd6 Ld5 26. f5!

Usch! Jag hade missat att jag inte kan gå till e5 med damen. Då vinner både 27. Sc4 och 27. Sxe4.

26. - Dd7 27. Td1?

27. Sxe4 vinner bonde. Karlsson trodde antagligen att det var bättre att först förstärka trycket i centrum.

27. - Tfd8 28. Sxe4 Db7!

Ojdå! Nu går inte 29. Sxf6 eftersom tornet står i slag efter 29. - Lxg2. Om vidare 30. Txd8+ Txd8 31. Tf2 så 31. - Td1+ 32. Kh2 Th1+ 33. Kg3 Txh3+ 34. Kf4 gxf6 och svart vinner. Emellertid finns paraden 29. Da5! som binder löparen. Frågan är om svart har något bättre än 29. - Dxb2 30. Td2 Db8 31. Sxf6 Lxg2 32. Txd8+ Dxd8 33. Dxd8 Txd8 34. Kxg2 gxf6. Vit står bättre på grund av svarts försvagade bonde-ställning, men det borde gå att hålla remi vid korrekt spel.

29. Txd5?? Dxd5 30. Dxd5 Sxd5 31. Sc3 Se3 32. Lxa8 Sxf1 33. Ld5

Vit kan vinna a-bonden också, men svart borde vinna med exakt spel. Ett torn är alltid ett torn.

33. - Se3 34. Lxf7 Td2 35. b4 Tb2!?

Martin Klashed var efter partiet imponerad av att jag tvingar löparen till b3 (en sämre ruta?) innan jag schackar, men sanningen är att jag hade tidsnöd och inte sett bondevinsten än.

36. Lb3 Tg2+ 37. Kh1 Tg3 38. Se2 Txh3+ 39. Kg1 Sxg4 40. Sf4

Det är möjligt att det i fortsättningen finns bättre fortsättningar för vit, men i längden är han chanslös. Det gäller bara att se upp med idéer som evig schack på g6 och f8 i vissa lägen.

40. - Tg3+ 41. Kh1 Se5 42. Kh2 Tg5

En annan remiidé är byte på g6 följt av Lf7. Trots torn och fri h-bonde kan svart såvitt jag begriper inte vinna sådana ställningar. I vissa fall går det att offra kvalité på b3 innan löparen hinner till f7, men det är bäst att vara försiktig.

43. Le6 Sf3+ 44. Kh3 Sd4 45. Lc8 Sxf5 46. Lxa6 Tg3+ 47. Kh2 Tg4 48. Sd3 Se3 49. a4 Sd5 50. Lc8 Td4 51. Se5 g5 52. Sc6 Th4+ 53. Kg3 Sxb4 54. Se7 Te4 55. Sf5 h5 56. Ld7 Te5 57. Kh3 Sd3 58. Lc8 Ta5 59. Ld7 Td5

Vit som de senaste dragen blivit mer och mer ihoptryckt har nu bara 20 sekunder kvar och gör en bortsättning, men efter 60. Lc8 Sb2 försvinner vits sista bonde.

60. Le6 Sf4+ och vit gav upp.

Kommentarer av Conny Olsson.

Dag två gick inte fullt lika bra för Conny med en remi och en förlust som facit. Därmed låg vi båda någonstans i mitten av vår gemensamma rankinggrupp på 2,5 poäng. Martin hade 2 poäng och var därmed uppe i toppen på sin.
Efter två dagars stillasittande schackspel kan man lätt bli lite spänd i kroppen. Detta avhjälpte emellertid Conny genom att på kvällen massera både mig och Martin. Conny har enligt rykten lärt sig denna konst under sitt vilda liv på Malmös uteställen. Parti fem innebar inte några större överraskningar. Conny fick snabbt en ställning med en liten fördel. Han vann en bonde men missade att det torn- och olikfärgade löparslutspel som uppkom inte gick att vinna. Min egen motståndare gick i en enkel fälla och jag vann pjäs och parti samtidigt som Martin förlorade mot en betydligt högre rankad spelare.
I sjätte och näst sista partiet hade Conny lärt sig av sina tidigare partier. Han valde som vit en öppning som just inte gav någon fördel alls. Motståndaren kände sig dock lite väl säker och missade en fin angreppsmöjlighet för Conny som resulterade i att Conny vann snabbt. Både Martin och jag spelade remi mot högre rankade motspelare. Mitt eget parti var oklart och intressant, men i en begynnande tidsnöd valde jag att bjuda remi vilket min motståndare accepterade av samma skäl.
Inför sista ronden delade Conny och jag ledningen i vår rankinggrupp tillsammans med ytterligare fyra spelare. Vi skulle dock alla få möta hårt motstånd. Jag mötte Johan Sittenfeldt, den spelare som Conny förlorat mot i rond fyra. Jag misshandlade en nimzoindisk öppning så fruktansvärt att varken jag eller min motståndare hade någon som helst koll på vad som skedde. Efter tjugo drag hade vi ungefär tre minuter kvar på de resterande dragen. Jag hade ett angrepp och valde i den stressade situationen att strunta i att flytta på de pjäser som min motståndare hotade. Samtidigt som Sittenfeldt skulle göra sitt 39:e drag gick hans tid ut. Då hade jag emellertid lyckats ruffla till mig en vunnen ställning. Connys parti var om möjligt ännu mer osannolikt. Hans motståndare fick aktivare spel vilket han realiserade i form av löparparet i ett slutspel med två lätta pjäser på var sida. Conny höll emellertid emot bra och motståndaren, som desperat försökte vinna, hamnade i svår tidsnöd. Den rutinerade Conny lyckades utnyttja detta och vann slutligen partiet. De fem poäng som vi båda uppnådde räckte till ett tudelat rankingpris och ytterligare några hundra kronor i ordinarie pris. Martin, som även han vann sitt sista parti och slutade på 3,5 poäng hade otur och fick inte en enda krona.

Sammanfattningsvis kan man säga att vi alla tre gjorde en bra insats. Vår sammanlagda rankinguppgång var inte mindre än 134 poäng.

Resultat Karlstad Open 98(130 deltagare)
1-6.	Robert Åström IM	6p
	Thomas Ernst, GM	6p
	Emanuel Berg	6p
	Lars Madebrink	6p
	Einar Gausel, GM	6p
	Daniel Fridman,	6p
7.	Lars Karlsson, GM	6p
8-19.	Conny Olsson	5p
	Björn Alling	5p
58-76.	Martin Klashed	3,5p