Schack-SM 1998: Framgångsrika LASSare i Ronneby av Anders Nordenfelt

Som tidigare nämnts deltog Pontus Carlsson i JSM-gruppen i år. På papperet såg inte en förstaplacering omöjlig ut i och med att Pontus var högst rankad i den 14 man starka gruppen. Nu gick det tyvärr inte helt och hållet vägen. I och med Pontus förlust mot Rockadaren Fredrik Hallberg i näst sista ronden så kunde den senares klubbkamrat Anders Olsson ta ledningen och därmed vinna gruppen. Här är ett parti....

5. dxe5 e6

Här går ju inte 5. - Sb6 för 6. Lxf7.

6. Sf3

6. De2 är mer exakt.

6. - Le7 7. O-O c6 8. De2 O-O

Vit har nu fullbordat utvecklingen och det är dags att välja spelplan. Min plan går ut på att ockupera d-linjen och därefter fördriva svarts starkaste pjäs, hästen på d5, med till exempel c4.

9. a3 b6

9. - b5 är nog ett bättre försök även om vit står bättre efter 10. La2

10. Td1 Lb7 11. La2 Dc8 12. c4 Sc7 13. Sc3 Td8 14. Lg5!

Det är bra att byta svartfältarna i det här läget, eftersom hålet på d6 blir kännbart för svart.

14. - Lxg5 15. Sxg5 h6 16. Dh5!

Nu när svart har alla sina pjäser på damflygeln är det dags för ett kungsangrepp. Även 16. Sge4 Se8 17. c5 hade lett till klar fördel.

16. - Txd1+

16. - hxg5 17. Se4 Sd7 18. Sd6 +-

17. Txd1 Df8?

Här måste svart chansa och ta pjäsen med hxg5 även om det också förlorar. Tex 18. Se4 Se8 (18.- Sd7 19.Sd6) 19. Sxg5 Dc7 20. Dh7+ Kf8 21. Dh8+ Ke7 22. Dg8 +-

18. Sxf7 Se8

Om 18. - Dxf7 så 19. Td8+.

19. Sd8 Lc8 20. Lb1 uppgivet

Svart kan inte göra något åt hotet Dg6 följt av Dh7 utan att förlora material.

Förhoppningar fanns i år även på Bo Sjögren som året innan kvalificerat sig till mästarelit-gruppen. Med 6,5 poäng belade han femteplatsen bland de 14 deltagarna, där man för övrigt återfann f.d. lassarna Per Vernersson och Tony Herrström.

1.e4 c6 2.d4 d5 3.Sd2 dxe4 4.Sxe4 Sd7 5.Lc4 Sdf6 6.Sxf6+ Sxf6 7.c3 Lf5??? 8.Db3!

Tja. Vad ska man göra i ett sådant läge? Det har ännu inte gått fem minuter av ronden, och ställningen är stentorsk. Dessutom hade jag lyckats skaffa mig en förkylning på något sätt (Nåja, det var ju inte så svårt i somras, och i den stugan...); Couso däremot verkade frisk som en nötkärna, och hade tagit 3.5 poäng på de fyra första ronderna.

Conny påstod efter partiet att han lär sina knattar att undvika den där fällan, och jag har ingen anledning att betvivla hans uppgift. Även om mina ledare under juniortiden inte lärde mig detta så har jag faktiskt gått på samma grej i ett korrparti (!), så jag kan knappast skylla på okunnighet. (Det partiet gick ungefär så här: NN - BS: 1. e4 c6 2. d4 d5 3. Sc3 dxe4 4. Sxe4 Sf6 5. Sxf6 gxf6 6. Lc4 Lf5 7. Se2 e6 8. Sg3 Lg6 9.f4 f5 10. 0-0 Sd7 11. c3 h5??? 12. Db3 och vit borde ha vunnit)

8...b5 9.Lxf7+ Kd7 10.Sf3 e6 11.Se5+ Kc7 12.Lxe6 Lxe6 13.Dxe6 Ld6 14.Df7+ Kb6 15.Le3 Sd5 16.Sd7+ Ka6 17.a4 b4 18.O-O Te8

Nu har jag i alla fall lyckats få ihop ett (Te7) och ett halvt (Sxe3 följt av Dh4) hot. Vit bestämmer sig därför för att förenkla ställningen. 19. cxb4! hade troligen varit bättre (19... Te7?! 20. b5+).

19.Sc5+ Lxc5 20.dxc5 bxc3 21.bxc3 Sxe3 22.fxe3 Dd3

Här var jag ganska nöjd; jag var inte matt än, och vits merbönder hade blivit splittrade. Vit står säkerligen fortfarande på vinst, men läget är inte fullt lika klart längre. Psykologiskt hade jag skaffat mig något slags övertag, genom att bara spela på och låtsas som om det regnade (som bekant behövde man inte låtsas särskilt ofta i somras). Hur oberörd jag verkade insåg jag inte förrän några dagar senare då Per Wikström berättade att han länge trodde att hela varianten, med kungsvandring och allt, var teori (!), eftersom jag spelade så snabbt...

23.Kh1??

Har man sett på...! Nu kan jag alltså spela 23... Tf8 och byta mina två torn mot damen. Normalt sett ska ju två torn vara bättre än damen, men i det här fallet vinner svart flera viktiga fördelar med bytet; framför allt minskar sannolikheten att jag blir matt de närmaste dragen. Dessutom har svart en aktiv kung, och vits torn har svårt att angripa något, samtidigt som de måste hålla ett beskyddande öga på bönder och den egna kungen. Jag tror faktiskt att slutspelet efter 23... Tf8! är remi vid bästa spel. Efter partiet berättade Couso att han helt missat torndraget, och att han tyckte att resultatet på sätt och vis var rättvist: "Du satte bort bönder i öppningen; jag satte bort damen -- vi hade båda tur!".

23...Tf8 24.Dxf8 Txf8 25.Txf8 Dxe3 26.Tf3 Dxc5 27.h3 Dc4 28.a5 Dc5 29.Ta4 Db5 30.Tg4 De5 remi

Varför visa ett sådant "pajasparti"? Jag spelade faktiskt några ganska bra kamppartier, men de blev oftast remi efter 70 drag. Mina vinster berodde i samtliga fall på mycket tillmötesgående motståndare -- efter ovanstående parti torde det vara klart vad jag menar med "mycket tillmötesgående" -- och några förluster vill jag ju inte visa. Återstår då detta parti, som dessutom klart demonstrerar min förnämsta egenskap som schackspelare -- TUR!
av Bo Sjögren

Jan Westlund deltog i den andra mästarelitgruppen och kom där på åttonde plats med 6 poäng. Så till den glade kämpen Björn Alling.

Denne deltog i en klass I-grupp båda veckorna i förhoppning att gå upp till mästarklassen. Första veckan blandade han vinsterna med lite för många remier och fick till sist nöja sig med en andraplats. Andra veckan möttes vi av chockbeskedet att Björn och undertecknad lottats till samma grupp. Eftersom vi båda hade som ambition att avancera var detta ett bakslag. Nåväl, utgången får väl från vår sida ses som ett idealresultat. Med 6 poäng var klarade vi båda kontraktet för uppflyttning. Nedan följer ett av Björns vinstpartier.

1. d4 Sf6 2. c4 c5 3. e3 g6 4. Sc3 cxd4 5. exd4 d5 6. Sf3 Lg7 7. Le2 0-0 8. 0-0 b6?!

Denna variant i Tarrasch anses harmlös när den spelas som vit. Med mindre tempo blir den livsfarlig

9. Se5 Lb7 10. Lf3 Sa6 11. Te1 Tb8 12. Da4 Sc7 13. Le3?

Naturligtvis skulle jag ha tagit bonden på a7 men jag blev rädd för att damen skulle komma helt off-side. Nu tappar jag hela min fördel.

13. - dxc4 14. Lxb7 Txb7 15. Dxc4 Scd5 16. Tad1 Tc7 17. Db3 a6 18. h3 Da8 19. Lg5 Td8?

Det är livsfarligt att släppa garderingen av f7.

20. Tc1 Kf8 21. Tf1?! (Sxf7!) Db7 (=) 22. Kh2 e6 23. Da3+ Kg8 24. Sxd5 Txd5 25. Txc7 Dxc7 26. Tc1 Tc5?

Ett helt onödigt kvalitetsoffer. 26. ‚ Db7!? 27. Dc3 med liten fördel för vit.

27. dxc5 Dxe5+ 28. f4 Dc7 29. Dxa6 Sd5 30. Da8+ Lf8 31. Lh6 De7 32. Dxf8+ Dxf8 33. Lxf8 Kxf8 34. cxb6 och vit vann efter ytterligare några drag. 1-0

Kommentarer Björn Alling.

Till sist de ej ovannämndas insatser. Bengt Nilsson spelade som vanligt stabilt och vann sin mästarklassgrupp i säker stil. En annan gruppseger svarade Fredrik Elb som deltog i klass II för. Arno Platau spelade i en hård klass I-grupp. Han vann ett par partier men det räckte inte för att hålla sig kvar. Emil och Niclas Westlund hamnade i mitten på sina kadettkvalsgrupper. Gunnar Huss kom trea i en klass III grupp. Conny Olsson och Ingvar Carlsson gjorde tillsammans tre starter i mästarklassen och lyckades med hjälp av frironder mm precis hänga kvar. Detta resultat var nog ingen av dem riktigt nöjda med, men vi får önska bättre lycka inför nästa SM.

Valfrihetens gissel

Anledningen till att man åker till schack-SM är att man vill spela schack. Då skall man också kunna förvänta sig jämn och bra lottning.

Fram för minskad valfrihet!

av Björn Alling

© 1998 Webversion av Christer Larsson