Högsta betyg i uppförande!

av Conny Olsson

För oss svenskar kan det tyckas konstigt att schacksporten fått plats i detta finrum, men satsningen gäller inte bara traditionellt starka norska idrotter som skidor och skridskor, utan även mer "exotiska" företeelser som schack, bordtennis och bandy. För schackelevernas del innebär detta 16 timmars schemalagd schackundervisning i veckan och dessutom deltagande i fyra starka turneringar per år. Detta borde rimligtvis ge resultat, om man nu orkar ägna så mycket kraft och energi åt det svartvitrutiga brädet. Gratis är det emellertid inte. Skolan är driven i privat regi och avgifterna ligger för schackets del på ca 23000 NKR per person och läsår. Även utländska ungdomar kan söka sig till skolan, och för närvarande deltar två svenska flickor i undervisningen - Emilia Horn och Petra Ornstein. Efter diverse turer (regn, tågförseningar, en stor dos lokaltrafik och en planlös promenad som fick en att tänka på Ulf Lundells fråga "Vad tjänar att irrande vandra?") lyckades vårt lag, bestående av Pontus Carlsson, Anders Nordenfelt, Björn Alling, Martin Klashed och Alexander Pettersson (förstärkt av mig som moraliskt stöd, väckarklocka, allmän hjälpreda och massör), till sist ta sig till spelplatsen. Deltagande var, förutom Sverige, även Danmark, Finland, Island och två norska hemmalag. På papperet såg det ut som om våra svåraste konkurrenter skulle bli Island, med starke Gunnarsson på toppbordet, och det mycket jämna norska förstalaget. Lottningen utföll så att vi redan i första matchen fick möta Island. Spelet startade, men redan efter någon timmes spel började det se ganska mörkt ut på de tre första borden. Anders blev rejält utspelad som vit i holländskt och både Pontus och Björn kämpade i något sämre ställningar. Båda förlorade i tidsnöden och det såg ett tag ut som om vi skulle råka ut för en neslig 0-4 förlust. Emellertid räddade Martin äran genom följande spännande parti:

Följande parti är nog mitt sämsta under hela NM och hela SM, men samtidigt det mest spännande och mest underhållande.

1.e4 c5 2. Sf3 d6 3. d4 cxd4 4. Sxd4 Sf6 5. Sc3 g6 6. Le3 Lg7 7. Lc4 Sc6 8.f3 0-0 9. Dd2 Ld7 10. 0-0-0 Se5 11.Lb3 Da5 12. Kb1 Tfc8 13. h4 b5 14. g4?!

Långsamt, men jag ville inte utmana min motståndare i en teoretisk duell med 14. Scxb5 eftersom min teorikunskap tog slut med just det draget.

14. ­ Sc4 15. Lxc4 bxc4 16. Lh6 Lh8

16. - Lxh6 17. Dxh6 Tab8 och svart har initiativet.

17. Sd5!? Dd8 18. Sxf6 Lxf6 19. c3 Tab8 20. h5 Db6 21. hxg6 fxg6 22. Le3 Da5 23. Dh2 h5 24. gxh5 Dxc3

Här hade jag först tänkt spela det givna 25. hxg6 men blev plötsligt orolig för kvalitetsoffret 25. ­ Txb2!?+ 26. Dxb2 Dxe3. Eftersom jag tidigare var helt övertygad om att jag måste stå på vinst, men nu efter att ha tänkt kanske 30 min på hxg6 inte hittat någon lovande fortsättning började jag istället leta efter alternativ. Efter ytterligare kanske 15 min spelade jag 25. Lg1?? Det visade sig dock i efteranalyserna att jag överskattat kvalitetsoffret. Vits ställning är stabil efter t. ex 27. Db7 c3 28. Db3+ e6 29. Sc2 Df4 30. Db7. Det spel som följer nu är så katastrofalt dåligt att inte ens min svåra tidsnöd och den psykologiskt svåra situation det innebar att min ställning med ett drag förvandlats från vunnen till klart sämre, kan ses som tillräcklig ursäkt. Det var tur för mig att min motståndare spelade lika dåligt. Av utrymmesskäl har jag valt att inte sätta ut alla de frågetecken som annars vore på sin plats.

25. Lg1?? Da5

Efter 25. - g5 eller 25. - Tc5! (26. hxg6?? Th5! -+) står plötsligt svart klart bättre.

26. hxg6 Lg7 27. Df4

Efter 27. Le3 står jag nog på vinst igen och om 27. ­ c3 så följer följande fascinerande och i princip forcerade variant:

28. Dh7+ Kf8 29. Lh6 Txb2+ (29. - c2+ 20.Ka1 +-) 30. Kc1 Tb1+ 31. Kxb1 c2+ 32. Kc1 Da3+ 33. Kd2 cxd1D+ 34. Txd1 Dxa2+ 35. Ke1 Dg8 36. Lxg7+ Dxg7 37. Tb1 och slutspelet tycks vara vunnet för vit. T.ex. 37. ­ Dxh7 38. gxh7 Kg7 39. Tb7 Td8 40. Txa7 Kxh7 41. Se6 +-.

27. ­ Tf8

27. - Txb2+! 28. Kxb2 Tb8+ 29. Kc1 Dc3+ 30. Sc2 Tb1+ 31. Kxb1 Db2 # var en bättre fortsättning.

28. Dh4

Här kunde jag ha spelat 28. De3 varefter ställningen är oklar.

28. ­ Tf6

28. ­ Txb2!, se föregående variant.

29. Le3 c3 30. Sb3

30. Dh7+ Kf8 31. Lh6 skulle vinna här.

30. ­ Dc7

30. - c2+ 31.Kxc2 Dxa2 och återigen är det svart som vinner.

31. Tc1 Txg6 32. Dh7+ Kf7 33.Thg1

Ordningen är återställd.

33. ­ c2+ 34. Ka1 Txg1 35. Txg1 Le6

Det fanns ändå inget.

36. Dxg7+ Ke8 37. Dc3 Dxc3 38. bxc3 Lxb3 39. axb3 Txb3 40. Ld4 e5

Tidsnöden är avklarad och resten kräver inga kommentarer.

41. Ka2 Tb7 42. Le3 a5 43. Tg8+ Kf7 44. Tg2 Ke6 45. Txc2 Tf7 46. Tf2 d5 47. Kb3 Tb7+ 48. Ka4 Tc7 49. Ld2 dxe4 50. fxe4 Tc4+ 51. Kxa5 Txe4 52. Kb5 Kd5 53. Tf8 Te2 54. c4+ Ke6 55. Lb4 e4 56. c5 Tg2 57. c6 Tc2 58. Lc5 uppg.

Kommentarer: Martin Klashed.

Samtidigt tog Norge I ledningen i turneringen genom att besegra Norge II med 4-0, medan Finland slog Danmark med 2.5-1.5. På kvällen satt vi trötta och besvikna på vandrarhemmet där vi inkvarterats. Var redan möjligheten till turneringsseger försvunnen?
Efter en natts sömn (i ena rummet störd av snarkningar) hade vi emellertid slickat såren och stod redo för drabbningen mot Norges andralag. Lagledare Alling svarade för den första i en lång rad märkliga laguttagningar och bänkade gårdagens segrare Martin. Ganska snabbt tog vi ledningen med 2-0 sedan både Pontus och Alexander visat sig klassen bättre än sina motståndare, men på mittenborden var det hårdare. Anders tvingades efter mycket pjäsflyttande ställa in vinstförsöken i en låst ställning, och Björns från början goda ställning blev sämre och sämre medan han stångade sig blodig mot motståndarens försvarsmur. Ett bondeoffer ledde ingen vart och klockan tickade. När Björn bara hade en minut kvar till sista tidskontrollen bjöd motståndaren mycket överraskande remi i klar vinstställning, men än mer överraskande var att Björn avböjde remianbudet. Friskt, men kanske inte lika klokt. Några drag senare stod Björn inför alternativen att bli matt eller förlora på tid. Man ska väl inte vara alltför besviken när laget vinner, men den knappa marginalen gjorde att topplagen kunde befästa sitt försprång efter segrar mot Danmark respektive Finland. Efter två ronder låg vi hela tre poäng efter Island och Norge I, som delade ledningen på 6.5 poäng.
En kort lunchpaus gjorde emellertid susen och matchen mot Danmark blev snabbt spel mot ett mål. Visserligen tog Anders en snabbremi, men Pontus och Alexander spelade åter ut sina motståndare. Björn fick upp följande tornslutspel:

Vinst eller remi? Björn slapp bekymra sig om saken efter:

46. Kf2?? Th1 47. uppg.

Därmed kunde segern skrivas till välbehövliga 3.5-0.5. Samtidigt slog Norge I något överraskande Island med 3-1. Vi låg nu trea på 6.5 poäng. 2.5 efter Norge I, men bara en poäng efter Island och vi hade ju fortfarande chansen att ändra radikalt på ställningen om vi lyckades slå Norge I i sista ronden. På kvällen förberedde vi oss mycket professionellt med teorianalyser och avslappningsövningar, samtidigt som vi förfasade oss över det danska lagets oseriösa festande.
Nästa dags första match mot Finland började bra. Björn vann tidigt kvalité och Martin såg ut att ha ett lovande angrepp. När jag efter ett besök i cafeterian kom tillbaka och studerade Martins ställning lite mer noggrant, insåg jag att hans ställning var bättre än jag först trodde. Han hade nämligen hela tiden haft en pjäs mer! Tyvärr fortsatte inte matchen lika bra som den börjat. Visserligen spelade Björn och Martin lätt hem sina slutspel, men Pontus tvingades nöja sig med remi och Anders gjorde några ödesdigra fel i en redan från början besvärlig ställning. En alltför knapp seger alltså. Norge I och Island kunde dryga ut sitt försprång genom 3-1 segrar.
Därmed var chanserna till turneringsseger mycket små. Vi var tvungna att slå Norge I med minst 3.5-0.5 samtidigt som Island skulle tappa ett par poäng mot Finland. Ganska snart kunde vi ana att detta önskescenario inte skulle bli verklighet. Island plockade poäng efter poäng, och redan efter ett par drag i Martins parti kom både han, jag och Pontus på att vi helt glömt att titta på en kritisk variant under lunchpausens "prepp". Martin förlorade också så småningom, medan övriga partier slutade remi efter långa och hårda kamper.

Sluttabell skollag-NM 1999
Lag           Poäng
1. Norge       15.0
2. Island      14.0
3. Sverige     11.0
4. Norge II     7.5 
5. Finland      7.5
6. Danmark      5.0

Individuella res. Berzeliusskolan (5 ronder)
Namn                 Poäng
Pontus Carlsson	      3.0
Anders Nordenfelt     1.5
Björn Alling          2.5
Martin Klashed        2.0/3
Alexander Pettersson  2.0/2